Enligt Wikipedia är kärlek en stark känsla som präglas av ömhet och tillgivenhet.
Jag har tidigare trott att jag upplevt äkta kärlek tills jag en dag upptäckte vad äkta kärlek var. För mig var det en uppenbarelse, tiden stannade och jag glömde allt omkring mig. En känsla av tillhörighet och förståelse, det räckte med ögonkontakt utan ord. En känsla av att ha kommit hem, alla år innan mötet med kärleken kändes tomma och meningslösa. Värme fyllde hela kroppen och tårarna pressade bakom ögongloben för att lyckan var total.
Hur får man personen som man älskar så innerligt att förstå hur man känner?. Alla har vi trott att vi haft kärleken, en känsla av trygghet och att allt fungerar i vardagen. De är enkelt och det rullar på. Har man en gång upplevt känslan av hur äkta kärlek känns så kan man aldrig nöja sig med mindre, jakten blir ens död. En ensam död.
Rädsla för ensamhet som leder till relationer leder aldrig till äkta kärlek, den rädda sätter skygglappar på ögonen och lurar sig själv. Tanken på att vara med någon för att inte vara ensam är lika ensamt och lidsamt som att vara ensam. Ensamheten gnager i själen och förlusten av kärleken man kände så starkt är värre än om man var ensam och aldrig fått känna, smaka, dofta den äkta varan. Bättre att inget veta, då vet man aldrig vad man förlorat, men att veta och känna förlusten av något så starkt är värre än döden.
En ensam död.
Att få känna den äkta varan, lika äkta från båda håll leder till en amazon av känslor som kan vara svår att få i balans. Om ömhet och tillgivenhet aldrig funnits i personens liv kommer denna upptäckt bli en smärtsam upplevelse, en insikt om vad man aldrig fått och den enorma rädslan av att förlora det man funnit. En värdefull skatt som kan tas bort från dig lika snabbt som vinden vänder och du står kvar med insikten om vad du faktiskt har missat tidigare i livet och du får känna smärtan av insikten och förlusten. Denna smärta blir så stor att du begraver insikten djupt inne i din själ för att kunna överleva, och du kommer med stor sannolikhet aldrig våga öppna locket igen.
En ensam död
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar